RECENSION-Fyra kvinnor under svärdets år – om fyra kvinnors lidande under folkmordet på de kristna i det osmanska riket.

Att hålla historiska händelser levande är inget som går av sig själv. Det som inte ska falla i glömska kräver en aktiv insats, ett bevarande och ett överförande. Anna Melle är gymnasielärare i historia och samhällsvetenskap. Hon betecknar sig som svensk assyrier, föddes i Mesopotamien i Sydöstra Turkiet och kom till Sverige 1976. I Fyra kvinnor under svärdets år lyfter hon fram fyra kvinnor som varit med om etnisk rensning, flykt och svåra upplevelser. Nu är de borta men deras historier har bevarats och lämnats vidare.

Det handlar om den grekiska Eufstratia som fick lämna sitt hemland under det grek-turkiska kriget i juli 1922, armeniskan Nine vars hela familj dödades under ”Svärdets år” 1915 och de assyriska kvinnorna Simone, som våldtogs och tvingades gifta sig med en muslim, samt Hanna som i stället räddades från döden genom att en muslimsk familj tog henne och hennes familj under sitt beskydd.

I alla fallen handlar det om kristna i sammanhang och traditioner med mycket djupa rötter. Assyrierna bildade en kristen kyrka redan på 100-talet Folkmordet på assyrier under första världskriget kallas på deras eget språk för ”shato du sayfo” som betyder Svärdets år. Anledningarna att berätta kan vara olika. ”Glöm inte min historia och för den vidare”, sa till exempel en man som refereras i boken till sitt ettåriga barnbarn. ”Låt inte det blod som spillts ha runnit förgäves!” För andra kan drivkraften vara att visa på de goda undantagen bland grymheten och våldet. Hannas son säger till exempel i slutet av boken att ”Jag har berättat min mors livsöde för dig för att det ska bli känt att inte alla muslimer deltog i folkmorden på de kristna i Mellanöstern. Det fanns även muslimer som beskyddade, hjälpte och räddade livet på kristna”. Att boken ges ut av det judiska förlaget Megilla, som förstås också har gett ut böcker om den judiska förintelsen, är glädjande.
Jag ställer mig frågande till beteckningen ”dramadokumentär” på bokens framsida, som för tankarna till TV, men ett viktigt vittnesmål är den hur som helst.

Recensionen är gjord av: Anna Dunér från katolska kyrkans Tidning
Med förbehåll för att publicera av författaren, Anna Melle.

Assyrier Utan Gränser ledigförklarar stipendier för assyriska studenter i Irak, Syrien, Turkiet, Iran och Libanon. Medlen skall användas för studier på universitetsnivå. Viss prioritet ges för utbytesstudier. Medlen avser studier under perioden 2010-08-01 till 2010-12-31. Sista ansökningsdag är 2010-09-30.

Igår var det 53 år sedan Assyriska Demokratiska Organisationen grundades i Qamishly, Syrien, den 15 juli 1957. Var år har man högtidlighållit årsdagen med ett arrangemang. Så var det tänkt även i år, men den syriska säkerhetspolisen satte stopp för firandet.

WASHINGTON and HAMDANIYA, Iraq, June 28 /PRNewswire-USNewswire/ -- On Saturday, the CSI co-sponsored 2nd All-Iraqi Christian Leadership Conference issued an eight-point appeal urging the Baghdad government to help Iraq's dwindling minority community survive inside the country.

Plötsligt skulle vi tycka synd om dem som förnekar ett folkmord. De som kämpar för upprättelse åt offren - de förvandlades samtidigt till onda. Så ser den bisarra scenförändringen efter Folkmordsbeslutet i riksdagen ut.

We the undersigned representatives of Victoria's Assyrian Chaldean Syriac community write to express our deep concern at the ongoing persecution of the Assyrian Chaldean Syriac people of Iraq.

"Vad är blott ett namn? Skulle inte den blomma som vi känner som ros dofta ack så ljuvligt med ett annat namn." Citatet, som är hämtat från en pjäs mellan familjerna Konservatism och Modernism i Guds Teater, använder universitetslektorn Önver Cetrez för att analysera senaste händelsen där en präst avrått en familj att ge sitt barn ett icke-kristet namn.