Det vore en grov överdrift att påstå att föreningen i begynnelsen var något annat än just en sektion i en av de många assyriska föreningarna i Sverige. Fotbollen var inte mer märkvärdig än musikgruppen Urhoy i samma förening eller dansgruppen. Laget samlade idrottsintresserade ungdomar och på den vägen var det. Få kunde gissa att föreningen 35 år senare skulle utgöra en av Sveriges framtida elitklubbar eller producera proffs ute på den europeiska fotbollsmarkanden. När de första framgångarna kom, insåg man att vägen mot eliten inte var omöjligt snäv. Tvärtom påbörjades en medveten satsning som vi idag kan se resultaten av.

Men Assyriska FF är inte enbart fotboll. Föreningen är större än så. Det handlar som sagt om landslag ”utan land” och beskriver en politisk situation för ett folk var som sedan årtusenden berövats sitt land och sina mänskliga rättigheter. På läktarna och kring laget finns alla de människor som är denna historia, glädjen i framgången delas liksom förmågan att hantera motgångarna. Framgång i detta sammanhang handlar inte enbart om spelarnas prestation på träning eller match. Det är det som sker i samtalen mellan de tusentals anhängarna på läktaren, under resan till bortamatcherna, i anslutning till en träning, vistelsen på ett träningsläger eller kommunikationen via modern teknologin mellan fansen. Det är i dessa sammanhang som folkets frågor finns närvarande och där som dimensionen om laget ”utan land” diskuteras. Mor Gabriel, Folkmordet 1915 eller de senaste händelserna i Irak eller Syrien. Det är i denna kontext som idéer föds och nya initiativ diskuteras.

Genom Assyriska FF stärks en hel rörelse och känslan av det gemensamma ödet för folket och därmed också laget blir konkret. Att vi i ADO alltid ser till att våra internationella assyriska gäster får bevittna en match med Assyriska FF handlar just om att ge ett exempel på den assyriska folkrörelsehistorien i Sverige, dess betydelse och omfattning. Ibland räcker det med ett besök på arenan eller klubbens butik. Därför säger vi också att Assyriska FF är större än fotbollen, föreningen är en del av vår gemensamma historia i Sverige över vilken vi känner stolthet. Att den som för tillfället skänker denna glädje heter Marklund, Östlund, Berglund, Batan eller Besara har mindre betydelse. Motgångarna känns därför extra hårt, men det handlar också om att såren i assyriernas själ är många. Vad vi vet är att assyrierna alltid går stärkta ur motgångarna. Assyriska Demokratiska Organisationen vill därför hylla denna fotbollsförening för den glädje och stolthet som den skänker ett folk utan land.

ADO

Sverige Sektionen

Assyrier Utan Gränser ledigförklarar stipendier för assyriska studenter i Irak, Syrien, Turkiet, Iran och Libanon. Medlen skall användas för studier på universitetsnivå. Viss prioritet ges för utbytesstudier. Medlen avser studier under perioden 2010-08-01 till 2010-12-31. Sista ansökningsdag är 2010-09-30.

Igår var det 53 år sedan Assyriska Demokratiska Organisationen grundades i Qamishly, Syrien, den 15 juli 1957. Var år har man högtidlighållit årsdagen med ett arrangemang. Så var det tänkt även i år, men den syriska säkerhetspolisen satte stopp för firandet.

WASHINGTON and HAMDANIYA, Iraq, June 28 /PRNewswire-USNewswire/ -- On Saturday, the CSI co-sponsored 2nd All-Iraqi Christian Leadership Conference issued an eight-point appeal urging the Baghdad government to help Iraq's dwindling minority community survive inside the country.

Plötsligt skulle vi tycka synd om dem som förnekar ett folkmord. De som kämpar för upprättelse åt offren - de förvandlades samtidigt till onda. Så ser den bisarra scenförändringen efter Folkmordsbeslutet i riksdagen ut.

We the undersigned representatives of Victoria's Assyrian Chaldean Syriac community write to express our deep concern at the ongoing persecution of the Assyrian Chaldean Syriac people of Iraq.

"Vad är blott ett namn? Skulle inte den blomma som vi känner som ros dofta ack så ljuvligt med ett annat namn." Citatet, som är hämtat från en pjäs mellan familjerna Konservatism och Modernism i Guds Teater, använder universitetslektorn Önver Cetrez för att analysera senaste händelsen där en präst avrått en familj att ge sitt barn ett icke-kristet namn.