Sedan tidernas begynnelse har det assyrisk-syrisk-kaldeiska folket levt i sina ursprungsområden i Irak. Där grundades de första civilisationer i Sumer, Akkad, Babylon, Assur och Nineveh. Om detta vittnar de ovärderliga monumenten på de välansedda museerna runt om i världen.

Den assyriska frågan var högaktuell redan för ett sekel sedan. När det moderna mellanöstern tog sin form, fanns långtgående tankar om ett nationalhem för det assyriska folket. När folkmordet på assyrierna i det Ottomanska riket ägde rum fanns, skedde detta framför ögonen på dåtidens stormakter. Vi kan idag fråga oss hur det kommer sig att den assyriska frågan inte får större uppmärksamhet. Detta inte minst med tanke på att frågan som sådan har en historia och en rättighetsdimension som ur ett demokratiskt perspektiv är relevant.

In commitment to the agreement reached among our national institutions during the visit of the Assyrian Democratic Organization (ADO) to Iraq in October 2008, and under the slogan: “Together, we shall build bridges not walls,” all of our (Chaldean Syriac Assyrian) people’s political parties and institutions that are active both at home and in Europe, were invited to an extensive meeting in Brussels on 28 February, 2009. The meeting was held with a wide participation of the representatives of those institutions.

ADO-Assyriska Demokratiska Organisationen i Sveriges officiella hemsida.

Den svenska riksdagens beslut den 11 mars 2010 att erkänna folkmordet på assyrier och andra kristna minoriteter i Turkiet 1915 väckte starka reaktioner. Från hyllande assyrier till fördömande turkar och däremellan en hel del svenska politiker och skribenter som anser att det hela inte borde vara någon fråga för riksdagen. Vem bör vara glad respektive upprörd? frågar sig Johannes Khawsho.

Varför var den turkiska ambassadören upprörd efter voteringen? Vad hände i riksdagens pressrum? Qolo Hiro avslöjar detaljer om turerna kring voteringen som hittills inte kända för allmänheten.

Den genomgående undertonen i argumenten från Carl Bildt och andra som menar att det var olyckligt att riksdagen erkände folkmordet 1915 är hotet från, och rädslan för, Turkiet. Den turkiska ambassadören Zergün Korutürk blev upprörd till den grad att hon under intervjun med satellitkanalen Suroyo TV kom med hotfulla uttalanden riktade mot assyrierna, skriver journalisten Dikran Ego.

Socialdemokraterna förbereder en KU-anmälan sedan Reinfeldt uttalat sig kritiskt om riksdagens folkmordserkännande. I dag togs det kontroversiella beslutet upp under utrikesnämndens möte med kungen på slottet.

Foto: Anders Wiklund / SCANPIX

Det blev storm när Sveriges riksdag röstade om att ”erkänna” att massmordet på etniska minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket 1915 var ett folkmord. Mellan en och en och en halv miljon armenier, assyrier/syrianer och andra minoriteter mördades systematiskt. Den historiska sanningen bakom en händelse kan nu knappast slås fast genom omröstning i ett parlament. Men det som gör frågan tragiskt ironisk är att det är massakern på armenier som gett upphov till själva termen ”genocide”, folkmord.

De folkvalda i Sverige har sagt sitt, händelserna 1915 då miljontals assyrier, armenier och pontiska greker mördades är att betraktas som ett folkmord. Med en rösts marginal röstades förslaget igenom i riksdagen.

För Hujådås läsare är Andrias Isik inte helt okänd. Hans texter har oftast handlat om assyriernas historia, identitet och framtid. Nu har han samlat alla texter i bokform under namnet De facto assyrier. "Det är dags att vi assyrier skriver vår egen historia", säger Isik.